Borrie kyrka uppfördes under första hälften av 1100-talet
och bestod då av långhus, kor och absid. Västtorn
uppfördes troligen redan på 1200-talet. Vapenhus på
långhusets södra sida tillfogades senare under medeltiden,
sannolikt på 1400-talet. Koret är täckt med tunnvalv
och är ett av de äldsta exemplen på denna valvkonstuktion
i en skånsk lantkyrka.
Det rikt utformade triumfbågsmotivet röjer anglosaxisk
influens. Nischerna på ömse sidor om triumfbågen
har utgjort altarplatser.
Kyrkans västtorn har förmodligen rasat redan under senmedeltiden.
1874 övergavs kyrkan och västra gavelröstet, södra
vapenhuset och absiden revs.
1928-29 restaurerades kyrkan. Ny absid uppfördes på den
gamlas grund och de ursprungliga portalerna på långhusets
norra och södra sidor togs upp.
