Lovsång
Den nya tron hade nått Skåne. Här på höjden i Dalby restes kring år
1060 ett tempel helgat åt Kristi kors. Kyrkan byggdes intill kungens
gård med hjälp av tyska byggmästare. Aldrig hade man sett något liknande
i trakten, varken i storlek eller stil. Biskop Egino från Hildesheim
utnämndes till biskop av Dalby trots att biskop Henrik redan verkade
i Lund. År 1066 dog Henrik och Egino blev biskop av Lund. Dalby's
tid som biskopssäte var över och i kungsgården inrättades istället
ett augustinerkloster.
Kyrkan har krympt sedan storhetstiden på medeltiden. Men trots det
imponerar de mäktiga gråstensmurarna och den märkliga förhallen, kryptan
i kyrkans djupaste djup.
Varken det förödande skånska kriget på 1670-talet eller andra tider
av vanvård har kunnat tysta människornas lovsång inför Kristi kors
här i Dalby.
Källa: Informationstavla untanför kyrkan
LINNÉS SKÅNSKA RESA 1749
Den 9 juni 1749 besökte Carl von Linné och sekreteraren
Olof Söderberg Dalby. I reseprotokollet kan man läsa följande
beskrivning: Dalby quart 9 ifrån Sjöbo. Här
war en stor gammal Kyrka, hwilkens wästra sida en liten och djupare
krafts-kyrka war bygd, uti hwilken stora gamla Träbilder, Munkestolar
och andra Påfwiska relquier bewarades. Linné
skriver också att i kyrkan woro Pelare af fast cote quartzola
(kvartshaltig sandsten) eller flissten. En underjordisk gång,
som enligt sägnen skulle förbinda Dalby med Lund, blir av
Linné avfärdad som en oriktighet: jag skulle tro,
at han ginge genare wäg til den strax norr om liggande Kongs
Ladugården, der Munkarne ofelbart haft sit residence.
Dalby kyrka från 1000-talet, vilar mäktigt på sin
höjd och var under en kort period ärkebiskopssäte innan
den kyrkliga makten koncentrerades till Lund. Den av Linné
beskrivna dopfunten, stor och präktig, från
1100-talets mitt återfinns fortfarande här. Altaruppsatsen
af marmor blev utbytt år 1758. Dalby kyrka drabbades
1755 av ett ras i de östra delarna, då såväl
altaruppsatsen som de av Linné beskrivna marmorpelarna blev
förstörda. Under Linnés besök i Dalby var det
kyrkoherde Johan Hedenskog som förvisade kyrkan.
