Gualövs lilla medeltida kyrka är byggd av gråsten
och stod klar omkring 1190, helgad åt S.t Lars. Den användes
i början av folket på Ivö. Trots en tillbyggnad
under 1830-talet, då kyrkan fick sin nuvarande längd,
är den romanska karaktären väl bevarad. Två
av de ursprungliga fönstren finns kvar - ett ovanför kyrkporten
och ett i norr, på utsidan. Under 1400-talet tillkom vapenhuset
och dörren inne kan vara den ursprungliga ytterdörren.
Rester av kalkmålningar från slutet av 1100-talet finns
bevarade i trumfbågens valv. Av de ursprungliga tolv invigningskorsen,
från samma tid, finns tre kvar.
I samband med valvslagningen på 1400-talet försågs
dess med målningar av sengotisk karaktär. Målningarna
har varit överkalkade, men togs fram vid restaureringen 1952.
Då påträffades också en liten relik under
en korsmärkt sten i altaret. Det är en dosa av blyplåt,
insvept i pergamentblad, vilka var tagna ur ett brevarium från
slutet av 1100-talet. Relikdosan innehöll ett sidanknyte med
en benflisa och pergament med trådar av ullgarn. Reliken har
troligen lagts ner i altaret vid kyrkans invigning.
Bland kyrkans inventarier märks ett medeltida altarskåp,
ett nordtyskt arbete från omkring 1510. Bänkinredningen
är från slutet av 1600-talet och kyrkans altaruppsats,
i karolinsk barock, är utförd 1704.
Den fristående klockstapeln uppfördes på 1700-talet
och klockan är gjuten under första hälften av 1700-talet.
