Tidslinje: 1367 säljer den första
ägaren, Peder Mogensen, gården som då var känd
under namnet Borsjö (Bursyö) till Valdemar Atterdag.
Hans dotter, unoinsdrottningen Margareta, och danska kronan
har äganderätten till 1529 då Börje
Ulfstand får gården i förläning. Den säg
då ha legat några bösskott sydväst om
det nuvarande slottet. Nya rön låter gälla att
det legat vid "lille damm" och gårdarna sen
nedmonterades (kanske redan av Fredrik Ulfeldt) har hittats
spåren väster om nuvarande ladugårdar. 1560
köper Palle Ulfeldt Borsjö och 1587 ärver
hans son Fredrik och svärdottern Birgitte (Berta) Jörgens
dotter Marsvin den. Sonen Jörgen ärver gården
1627 men dör 1629 och arvet går till
moderns systrar, Anne, Ellen, Helle, Herluf och brodern Otte
Jörgensen Marsvin, som löser ut Borsjö 1636.
--- (del som var otydlig på min
bild) ---
Otte Marsvin, gift med Mette Brahe, var en omätligt rik
dansk adelsman, även ägare till Sandby, Sinclairholm,
Dybeck och Krageholm (som hustrun medförde till boet).
Han var 71 år när han påbörjade dett ultimata
minnesmärke över sig själv. Skapandet av Marsvinsholm
innebar en total nedmontering av Borsjö by med sin 15 gårdar
och medeltida kyrka. Det nya godset tog 4 år att bygga
och blev 20 gånger större än normalt. När
det står färdigt 1648 är Otte död
sedan ett år. Han hade ingen son men flera döttrar.
Margarete Marsvin gifte sig med Jörgen Urne, en av de mest
berömda männen i denna gamla ätt. Han var danskt
riksråd, riddare av Elefantordern, hade tjänstgjort
i Bömerska kriget och användes flitigt av Christian
IV till diplomatiska uppdrag. Han slutade sina dagar 1642,
44 år gammal och hade 13 barn tillsammans med sin hustru.
Ett av barnen, Chistian Urne ägde gården till sin
död 1667, hans äldsta son var bara 12 år
varvid gården såldes till Holger Ottesen Thott.
Det är
ofredstider i Skåne. Efter befrielsekriget
kommer slaget vid Lund. Hela familjen Thott, var en av de förmögnaste
i Danmark flyr med alla sina ägodelar (som de sedan tvingas
lämna ifrån sig på vägen) undan svenskarna.
1680 böjer sig Ottesen Thott för överheten
och får tillbaka sitt slott av svenskarna. 1683
säljer han det vidare till...
...Otto von Köningsmarck
som var 43 år och gift med Charlotta
de la Gardie, samt var generalguvenör över
Pommern och Wismar. Som 11-åring studerade han i Leipzig,
titulerade sig rector magnificus, som 15-åring genomförde
han sedan en lysande militär karriär. Trots det drabbades
han av Karl XI:s reduction och tvingades överlåta
en del av sina gods och egendomar. I vredesmod tog han tjänst
i den Venetianska armén i kampen mot turkarna. Vid fritagningen
av Aten sprängdes delar av Parthenontemplet. Ingen ville
dock anklaga Otto, istället erhåller han en skål
av rent guld som tack för sina insatser. Själv klarar
han kulorna men dukar under för pesten i fälttåget
1688. Hans syster ärver gården då äktenskapet
var barnlöst. Hon anlitar en hårdför arrendator
som adlas till namnet Ehrenflycht
(Erlandsson) efter sina duster med snapphanarna. Han var känd
för att visa särdeles råhet mot underlydande
bönder. Han dog ensam 1713.
Beata de la Gardies (Ottos
syster) dotter Johanna Eleonora
ärvde gården tillsammams med sin make Erik
Gustaf Stenbock. Dessa hade fyra döttrar varav
Beata Elisabeth Stenbock,
gift med Carl George Sjöblad
ärvde gården 1723. Det är under deras
tid Carl von Linné besöker godset och planterar
sin berömda kastanj 1749. En av de tre döttrarna
ärvde gården 1754. Det var Ebba
Sjöblad, gift med riksrådet, friherre
Gustaf Ruuth. Han dog 1757.
Ebba drev godset vidare efter makens död och införskaffade
sig Patronsrätt även till Balkåkra och Snårestad.
När hon dör 1786 delar de båda bröderna
Eric och Gustaf Adolf på egendomen men Eric löser
ut brodern 1792. Eric Ruuths
karriär inleddes som kapten i sjöstaten, sedan blev
han godsägare och entreprenör. Däremellan gjorde
han sig känd i kung Gustav III:s krets, sedemera som finansminister.
Han anlade de första stenkolsgruvorna i Höganäs
och skapade den första herrgårdsosten i Sverige.
Han var gift tre gånger och varje fru tillförde ansenliga
rikedomar i boet. Den tredje frun hette Charlotta
Wahrendorff.
Eric Ruuts och Charlotta Wahrendorffs dotter Elisabeth
Charlotta gift med Erik
Piper ärver godset 1819, säljer
det 1841 till Rudolf Tornerhielm
och Carl Johan Wachtmeister.
Den senare köper ut godset och 1843 övertar
sonen Carl Wachtmeister
Marsvinsholm. 1854 köper Jules
Edvard Stjernblad gården. Han är gift
med Anna Ulrika Berghman,
en rik köpmansdotter från Ystad. Hon tillför
stort kapital till boet och Jules renoverade slottet i stor
stil och bygger dessutom 1867 Marsvinsholms kyrka. Han
är delaktig i att starta "grevebanan", järnvägen
som dras mellan Ystad och Malmö. Den invigdes 1874.
Den är mycket viktig för bygdens uteckling. Jules
och Anna har en dotter, Ida Anna Hedvig
Fredrika. Vid moderns död 1880 går
hon in som ägare tillsammans med sin far. Jules dör
1886. Ida har tre barn tillsammans med Rutger Bennet
och de ärver godset när Rutger dör 1889.
Ida dör 1894. Yngsta dottern Ida
Magdalena Bennet gifter sig med Wathier
Hamilton och köper ut de andra syskonen. De
skiljer sig 1911 och säljer gården. På
Marsvinsholm utfärdade Gustaf IV Adolf den 31 oktober 1805
krigsförklaring mot Napoleon. I april 1945 träffade
i stor hemlighet den engelske generalen Dewing svenska och danska
generaler för att överlägga om bistånd
vid den kommande tyska kapitulationen.
1912 köper Johannes Johannesen
gården. Han gifter sig med den 16 år yngre godsägardotten
Margrethe Pind. Tillsammans
får de tre barn, En son, Vagn, som dör ung och dottern,
Anna Margarethe som gifter
sig med Jörgen Wedelboe Larsen.
De ärver godset 1938. Jörgen dör 1960.
Anna Margarethe sitter som änka i fem år på
slottet innan sonen Erik Wendelboe
Larsen tar över 1965. 1978 köper
Bengt Iacohaeus godset
tillsammans med sina barn. 1995 står Tomas
Iacohaeus som ensam ägare.
GODSET IDAG: Godset består av 615 hektar varav 460 är
åker och 140 är skog. Ytterligare 70 hektar åker
arrenderas. Växtodlingen består av minst en tredjedel
höstvete samt höstkorn, maltkorn, vårvete, raps,
ärtor samt sockerbetor (A+B) 226 ton. Godset är ett
miljö och kvalitetsprojekt med sigillkrav, vilket innebär
växtnäringsbalans och dosindex. Sedan 2001 förekommer
kycklingproduktion på 4000 kvardratmeter, vilket ger 700,000
kycklingar per år. Skogen består av 49% gran, 35%
bok samt diverse lövskog, mycket ask och ek. Medelbonitet:
9,3 kubik/hektar. Godset följer grön skogsbruksplan.
För uthyrning finns 16 lägenheter / hus + 3 magasin.
Gården sysselsätter 3 heltidsanställda + säsongsanställda.
Källa: Informationstavla vid slottet |
LÄNKAR:
