Mysteriet Tre cirklar svävar i det stora altarfönstret i kyrkan. Cirklarna
är en bild av den treenige Guden - Fader, Son och Ande.
Det berättas att kyrkofadern Augustinus suttit länge på sin kammare
och funderat över hur Gud kan vara en och tre samtidigt, men han fick
inte ihop det. Till slut tog han en promenad längs stranden för att
tankarna skulle klarna. Där fick han syn på en pojke som sprang ut
i vattnet. Pojken kupade sina små händer i havet och skyndade sedan
upp igen med vattnet strilande mellan fingrarna. De få droppar som
fanns kvar samlade han i en hink. Så sprang han ut i igen i vattnet
och upp till hinken, om och om igen. Augustinus blev nyfiken och gick
till pojken och frågade: "Vad gör du, min vän?" Pojken stannade upp
och sa: "Ser du havet där borta? Det ska jag ta med mig hem". Då fårstod
Augustinus att det är lika omöjligt att förstå Guds mysterium som
att ta med sig havet hem i en hink.
Kirsebergs kyrka är en strand där vi leker inför Guds ansikte. En
plats för musik och dans, för samtal och lovsång. för mässa och bön,
för gråt och för skratt, för kärlek till skapelsen och till konsten.
Men framförallt är detta en plats där vi får stanna upp och förundras
över Gud mysterium.